För några dagar sen slukade Obelix en stor død råtta som låg utanför uthuset… Den åkte rätt ner med ett stort glufs. Eftersom vi har ätstationer med råttgift i området var det ju ganska sannolikt (i varje fall viss risk) att den råttan hade ätit gift och dött pga det. Råttgift är väldigt farligt för i stort sett alla varmblodiga djur. Det sätter blod-koagulationen ur spel och man blöder ihjäl. Och eftersom man inte kan vara säker på hur mycket den enskilda hunden kommer att ta upp av giftet när det når tarmen, så kan en giftinnehållande råtta innebära livsfara.
SÅ, Malin satt i bilkö på väg hem från jobbet då Eric ringer och meddelar detta, och kunde inte göra så mycket åt situationen än att bli mycket irriterad på sina medbilister som körde så sakta. Eric fick besked om att kasta in familj och hund i bilen och köra till närmaste djurklinik, ca 30 min, för att försöka få Obelix att kräka upp rått-eländet. Ursäkta detaljer…
Jodå, råttan kom upp…något upplöst…uark.
Nu kommer blodprover tas av Obelix en period för att kontrollera att inget händer med koagulationen. Råttgift har nämligen den finessen att det tar lite tid innan det verkar… Så faran är inte över, men risken är nog inte så stor.
Det verkar som om man måste gå igenom nåt sånt här med sina unghundar… Min riesen Donna hade stor sten i magsäcken + Borrelia + algförgiftning på samma gång vid 6 månader ålder… Hoppas verkligen vi slipper nåt mer med Obelix nu!
Nu väntar vi på filmen «Because of Winn Dixie» som går på tv ikväll, med en legendarisk Berger Picard i huvudrollen 🙂 🙂 :). Jättegullig film med en busig picard.